födelsedag och nyårsslut

Idag är det nyårsslut, sista dagen av det kinesiska nyårsfirandet som resulterar i ett färgsprakande och brakande (!) folkmyller i "the festival of lanterns". Denna dag drar man ut på stan för att ha kul, skjuta slut på fyverkerierna man köpt och för att se lantärnor och festivalpynt, tillskillnad från nyårsafton då man stannar hemma.
   Nyårsafton var för 16 dagar sedan, idag är det den 15:e januari enligt den kinesiska kalendern som i år införträffade exakt på min födelsedag! Tajming eller vad? Raketer och smällare har hörts sen mörkret föll in och jag känner mig riktigt kungligt firad, "Åh, till mig.. I love you China! *drottning Silvia vinkning till höger och till vänster.*"

Dagen började vid 10-tiden då jag vaknade smått illamående men efter att jag fått present av Cong mådde jag genast bättre (relateras hur?). Han är så go, kinesiskt tradition ang. födelsedagspresenter är vanligtvis att man ger pengar men då jag stampat in i hans liv med vårt västerländksa koncept med paket så hade han till min födelsedag riktigt hysch pyschat ihop den finaste av presenter, en alldelses egen Yin! Yin är en personlig eller specifik stämpel (i majoritet gjord av jade) som man använde i antika Kina för att signera dokument, brev osv. Användandet av en Yin visade att man hade auktoritet och makt, även vid statliga och officiella dokument var rätt Yin lika kratfull som kejsarens egen och borgmästare gavs stadens Yin för att kunna signera viktiga dokument. Senare började även konstnärer signera sina verk med en personlig Yin, du känner säkert igen de röda stämpelmonogramen som du sett i något hörn av en kinesisk målning - Yin!
    Min Yin är speciell, I början av vårt förhållande gav Cong mig ett Hao, Hao är ett smeknamn som kineserna vanligtvis hittar på åt sig själva, kan vara nästan vad som helst som berätter om personen ifråga t ex "Mannen med de 5 träden", "Den vackra blomman" o s v. Mitt Hao är klockrent, väldigt personligt för mig och Cong men också roligt då det är lite av en riddle, inte många kineser vet vad det är frågan om, så på min Yin är mitt Hao på antik kinesiska som bildar ett monogram, antik kinesiska är det ännu färre kineser som kan så stämpeln är mer som ett cool bild.
Så varför var denna present så bra? Det är ju uppenbart perfekt, romantiskt och .. nu kan jag signera min design ch mina konstverk med en helt egen stämpel alá chinese!!! *happy* *ska scanna in i datorn och fixa som eps*

Vid lunch bjöds det på nudlar, svamp-kött-och-räkgryta (!) och grönsaker som man blandar ihop. Nudlar är traditionell kinesisk födelsedagsmat då nudlar är långa vilket givetvis = lång levnad (finurligt huh?). Efter lite dötimmar framför datorn åt vi Yuan Xiao, söta, mjuka slembollar med fyllning gjorda av en speciell risdeg som man vanligtvis äter på denna dag, The festival of lanterns.. Slembollar i vatten men så goda! Var rätt nöjd efter måltiden men 10 minuter senare överraskades jag med tårta och fick blåsa ut 23 ljus med en urful partyhatt på huvudet medans svärmor fotade, pust. Det ska väl tilläggas att familjen annars inte brukar fira födelsdagar värst mycket (typ minimum), guu så gulliga dom är i sitt överansträngande till att få mig att känna mig som hemma.
   Efter tårtan åkte vi ner genom fyverkerimyller till stadens största park där man satt upp 1000-tals lantärnor, ljus och stora blinkande jippo-grejjer, OJ vad mycket kineser det var! Väl nere i parken fotandes (halvt förgäves i mörkret) märkte jag hur Cong skruvade på sig och stressade på, senare insåg jag att min blivande man har något av torgskräck! Hur kan det vara möjligt, han är kines! I kina är det fullproppat!  Men med magont, toakris och en mobil som närapå sumpade bilen hem gjorde det hela värre för honom *förhoppningsvis var det orsaken*. Själv gick jag superglad i myllret av kineser och lantärnor med hundratals fyverkerier bullrandes, är vi så olika alltså?
Lyckligtvis fick vi tag på Congs föräldrar tillslut och kunde åka hem till lugnet igen, vilken roligt udda födelsedag!
.. Som vanligt alltså *megasmajl*



bilder:
image35
.image36



storhetsvansinne i mittens rike

Japp, kineserna har storhetsvansinne. För er som har ett litet hum om kinesisk historia kan man lätt spåra vart detta storhetsvansinne kommer ifrån, kineserna är ett medvetet folk, lojaliteten till staten är stark, t o m starkare än den till familjen och folket har trots otaliga "inom- och utombords" konflikter genom åren ändå lyckats utveckla och bevara urgammal kultur, kunskap och skicklighet i diverse områden som än idag används för att bygga nationen. Kineserna är både skickliga och smarta i de flesta områden enligt min mening.
   Kinesiska tankesätt och oskrivna regler har oftast antingen en vetenskaplig/medicinsk (enligt kineserna) förklaring, en djup mening (på gränsen till överromantiserad), en viktig historia bakom (sann eller "påhittad") eller är rent av en produkt av urgammal "outbildad" skrock från gamla läror.
Trots en numera ateistisk världsbild i majoritet lever mycket visdomsord och skrock kvar från den tiden landet (enligt oss västerlänningar) var outbildat och mest bestod av diverse religiösa och poetiska läror som bankade in doktriner i folket. Många kinesiska visdomsord och oskrivna regler hamnar idag på gränsen till antiklimax då orsaker och förklaringar för oss "vetenskapligt bildade" blir totalt löjliga: - "Det är inte bra att du äter bananer under menstration, bananer är kalla." (?!).. "Varför?" undrar jag. Svaret: "kvinnor är kalla och för mycket kallt är inte bra." ..Huh? OKAAAJ..
Hao Li syftar givetvis på Yin och Yang som är så mycket mer i vardagen än balans i vad du äter, tänkandet lever än idag kvar hos många som kallar sig ateister.

Ibland blir det kinesiska storhetsvansinnet verkligen för mycket för oss västerlänningar som fortfarande anser att kineser i majoritet tillhör outbildat folk i jämförelse med väst. Congs pappa är otroligt patriotisk, för honom är alla andra folkgrupper och nationer långt underlägsna Kina. I allt från politik till matlagning står kineserna i fronten för vad som är bäst.
   Idag blev jag sur. Jag är inte den bäste på matlagning, inte det att jag är värdelös, jag har bara inte mycket intresse i det helt enkelt, mat är till för att ätas och även om man kan göra det både smakligt och estetiskt snyggt så är det inte något jag lägger för mycket energi på om jag inte verkligen har lust. Att krysta fram restaurangmat för att tillfredställa folk som ändå gluffar i sig rätterna som stenåldersmänniskor är inte riktigt vad jag har lust med idag, dessutom om min matlagning räknas som dålig eller ohälsosam i jämförelse med kinesisk - why on earth ska jag laga mat? Ens lära mig kinesisk? *flera veckors matirritation kommer fram*. Ja, enligt min käre svärfar är svensk mat skit.

Cong har börjat prata om att han kanske skulle börja lära sig laga mat och visst, vill han så kan jag ju också lära mig kinesisk matlagning så vi kan laga tillsammans, som hans föräldrar. Vid matbordet babblade Congs pappa något om kinesisk matlagning i sin överlägsna ton och Cong översatte att "So fei kan ju inte laga mat, blablablaa.." - Himla orättvist! Jag kan visst laga mat, precis som om han eller hans fru kan laga svensk mat? Idiotiskt!
Följdsvaret på min reaktion blev: "Svensk mat är dålig och ohälsosam." varav jag blev mer än smått irriterad. Va 17! Västerländsk mat ligger hästlängder före kinesisk vad gäller vetenskaplig forskning, tänk bara på alla avancerade mjölk- och brödprodukter vi har i Sverige med bakteriekulturer och fibrer osv - inte en gripande fiber finns det här! Visst, visst den kinesiska maten fick min aptit att återuppstå efter x antal månader och kinesisk matkultur, forskning och medicin har århundranden av bevisade effekter men måste man få storhetsvansinne för det? Precis som om all mat utom den kinesiska är dålig och ohälsosam, gubben har aldrig ens lämnat Kinas gränser! Storhetsvansinne ja.
Hur 17 kan man vara så överlägsen när man äter ankben, fiskhjärnor och inälvor som om det vore lördagsgodis?
*Morr*.


Någon börjar känna sina svenska rötter tror jag. *Skäms*

700 små rätter och en massa kinesisk kultur

Igår var vi och hälsade på ytterligare en släkting, Cong's mammas morfars brors son (!) alias "The fart guy" (!!). Kineserna är noga med titlarna men ibland har dom svårt att sätta rätt titel på rätt person och givetvis att sen också komma ihåg rätt titel, Cong har föga koll på titlarna och får fråga sina föräldrar ibland vad han ska kalla släktingarna. Krångligt värre för en annan som försöker konvertera till kines, att få titlarna översatta till engelska blir ju inte helt korrekt heller då uppgiften är närapå omöjlig..
   The fart guy är 50+, frånskilld och bor här i Langfang, röker som en besatt gör han med askkoppar placerade i varje vrå i lägenheten - men då majoriten av kinesiska män i åldern 40-60 röker och med priser som 2 yuan/paket cigaretter, vem är förvånad? Rätt mysig lägenhet hade han dock, belägen i ett typiskt kinesiskt, "mellanklass", bostadskvarter. Husen, trappuppgångarna och innegårdarna var verkligen..slitna, 20-30 års slitage i Kina kan inte liknas med ens dubbelt så många år i Sverige när det gäller byggnader, man har en helt annan standard och ett helt annat sätt att sköta om fastigheterna. Klimatväxlingarna och vägdammet gör det hela väldigt komplicerat, ändå bor där kineser som jagar smuts som om det vore dödliga virus, "dirt" är det värsta man vet. De slutar aldrig att fascinera mig hur mycket jag än ser dessa byggnader..

Hemma hos The fart guy bjöds det på så många rätter att jag blev chockad, allt från grislår, fisk och grönsaker till fyllda krabbor, värsta restaurangen! Kanske ska fastslå denna blogg som en matblogg härefter? De kinesiska köket slutar aldrig att överraska mig med nyheter närapå varenda dag.
   Männen dricker vanligtvis alltid någon slags alkohol till maten men nykterist som man är så är jag alltid lite skeptiskt när alkohol är med i bilden med tanke på hur vi svenskar "hanterar" fenomenet, men kineserna har en helt annan bild av alkohol och en helt annan dryckeskultur vilket jag uppskattar. För det första så dricker inte kvinnor (vanligtvis) och för det andra så dricker man sig aldrig berusad, stämmningen var trevlig och gubbarna rökte inte i rummet med tanke på mig vilket var en otrolig fin gest.

The fart guy's syster och hennes man var där också, vilka vi än besöker så är jag the topic som alla pratar om, börjar nästan bli döv för alla lovprisningar jag får, "beautiful, beautiful" översätter Hao Li när kvinnorna synar mig från topp till tå så att jag nästan rodnar.
   Kineser är oftast väldigt raka, alla undrar hur vi träffades och hur Cong (som i många släktingars ögon är en loser p g a att han inte studerat tillräckligt hårt) kunnat få tag på mig, att få in en västerlänning i släkten är drömmen.
Igår fick jag höra en ny kommentar, inte alls ont menat bara helt kinesiskt ärlig enligt kinesiskt tänkande, det var The fart guy's syster som sa till Cong "nu får du ta och lära dig laga mat och göra hushållssysslor" menat: "eftersom du är en loser och du hittat en sådan fin västerländsk tjej så får du se till att smöra gärnet så att hon är nöjd trots dina enorma brister". Gripande..
Väl hemma när jag funderade över det blev jag lite arg, va 17, precis som om jag behöver bli mutad till att gifta mig?
Visst uppskattar jag hjälp i hushållssysslor även om jag är av den traditionella sorten men det är redan givet att vi kör teamwork, ibland är dom verkligen för kalla mot varann kineserna. Tyvärr måste jag ju säga att många, många kinesiska äktenskap verkligen är lika kyliga som det låter, i majoritet gifter man sig inte p g a kärlek utan p g a säkerhet, status och pengar - vad kan man förvänta sig?
Jag befinner mig i en helt annan värld.



bilder:
image29
image31

happy valentine!

Mys!
Idag överraskade Cong mig med en ros och en chokladask, trodde inte jag kunde bli så där fånig som de där töntbrudarna från amerikanska klyschfilmer "oh honeeeey, for meeeeee? naaaaaw you're too sweeeeeet!" *puss, puss* men, men skenet bedrar eller nu vad man säger. Men, jag vart ju faktiskt överraskad, i sådana stunder kan en och annan groda hoppa, eller? *dålig ursäkt*
    Vid lunch drog vi ut på "äventyr" till det mall vi brukar besöka mest och för första gången åkte jag kinesisk buss som var en riktig upplevelse, *gupp, gupp, skump, skump* på annars raka vägar. Skumpresan kostade 1yuan/person (0,89kr) vilket var mer än okejpris enligt min åsikt hur mycket skumpande det än skulle varit.
Väl framme åt vi en megalunch på en rätt snygg convenient food cafe/restaurang och sen knata vi runt på mallet efter en väska till mig. Naturligtvis hittade jag ingen väska men Cong fick Puma sockor, det där perfekta hårwax guccet jag letat efter ett bra tag nu till honom och jag fick 2 rosor till!
    Jag har alltid försökt förtränga detta datum men måste säga att idag var den mysigaste dan på länge, helt plötsligt inser man hur underbart livet faktiskt är, hur fort det egentligen gått att hamna just här och man känner sig.. nöjd. Är det rosorna, chokladen eller pms:en som spökar kan jag inte avgöra men den 14:e februari kan tydligen va helt underbar när man inte längre är själv, idag känns det nästan tårögt bra. Jag vill inte va nån annanstans .

Pms var det nog ja.


Glad alla hjärtans dag/ Happy valentine på er!



bild:
image25

nyår, beijing och släktingar

Nyårsafton är imorgon och vi kom precis hem från Wal-Mart, vi skulle köpa nyårslantärnor men kom hem med en massa annat som vanligt, fynda ett linne för 19.90 yuan och snyggt var det också!
   Fyverkerier och smällare har ekat mellan husen till och från i ca 2 veckor nu, dessa smällare skrämmer livet ur mig ibland! Imorrn dock blir det rena rama hysterin och då snackar vi inte om feta arangerade fyverkeriet för stadens invånare att ordnat skåda från en plats utan halva Kina går ut för att spränga och skjuta! Resten av Kina stannar inne för att slippa få uppleva sin sista nyårsafton i kaoset. Seriöst, jag är rätt nervös hemma i Sverige då ungar springer omkring med smällare och fyverkeripjäser i närheten där jag står, men här verkar det inte finnas några limits på vad folk gör: skjuter från balkongen, kastar ut genom fönstret och sprider vilt på de smala gatorna mellan husen så att minst 2 bilalarm går igång per kaboom. En sak är säker, denna familjen Wang stannar inne på nyårsafton!

Det kinesiska nyårfirandet är stort och familj och släkt är i fokus, man räknar med att minst 300 miljoner (!) kineser reser med tåg, buss och bil för att hälsa på sina släktingar i andra städer under nyårsdagarna. Varje år är det trafikkaos och tågen klarar inte av alla passagerare som vill åka med vilket konstant hörs och ses i media dessa dagar. Tåg- och bussplatserna räcker inte till och köandet, väntandet och desperationen dödar folk varje år, hörde här om dagen om en flicka som p g a kaoset blev knuffad ner på spåret och krossad under tåget, hemskt!
   Igår var vi och hälsade på Congs moster och småkusiner som bor i centrala Beijing. Kusinerna var hur söta som helst, tvillingflickor på 9 år. De gamla kvarteren i Beijing är.. av en standard så långt från den lägsta i Sverige att de som inte sett något liknade förr inte kan tro det. Jag blev chockad när vi kom in i lägenheten som förutom familjen bestånde av mamma, pappa och flickorna också beboddes av någon annan familj i ett av betongrummen. Ingen värme. De 30 åriga lägenhetskvarteren ser p g a ålder, klimat, vägdamm, smuts, snusk och diverse in- och utflyttningar ut som något taget ur ett krigsland.. Ihop-patchat för att fortfarande kunna användas.. Smuts som inte går att tvätta bort för att ingen någonsin ens försökt, har du sett någt sådant innan?
Betong, smuts och.. Jag var rätt tagen men det var inte tillfälle att fota, "västerländsk bortskämd flicka fotar fattig släktings hem", inte det sätt man visar respekt på precis. Ändå är detta inte den lägsta av standarder, Congs moster är inte klassad som fattig, hon har det bara lite taskigt ställt, flickorna var hur friska och pigga som helst, så goa! Majoriteten av kineser bor så här.
Jag var både matt, rörd och gråtfärdig i bilen påväg hem. Toan var inte av denna värld säger jag bara.

tianjin, hemstad i röd explosion

Den 1:a feb tog vi en tur till Tianjin, en stad belagen smått sydöst om Beijing, ca 2 timmar från vårt hem i Langfang.
Tianjin har en relativt kort (!) men viktig historia, 1404 säger man att staden började ta form ur ett simpelt fiskarsamhälle, platsen var en nyckelplats för beskyddandet av Beijing, huvudstaden, och blev senare också en viktig handelhamnstad (flera viktiga floder går genom staden). För ca 200 år sen började man använda staden som "test-stad" för västerländska koncept, Kinas första bank öppnades i Tianjin t e x.
    Det moderna Tianjin är stort, i själva city bor det ca 8 milijoner människor, medräknat med diverse "förorter" bor här långt mer människor än i hela plutt-Sverige och kontrasten med Langfang (där jag nu befinner mig) är kännbar. Konstigt nog kände jag mig hemma direkt, som om jag varit där förr och kunde hoppa in i stadsrytmen på nolltid. Jag har inte alls samma känsla i Beijing där jag mest känner mig stressad, Beijing känns kall på något sätt..

Anyway, förutom att springa runt lite på ett stort, underbart, shoppingmall var målet för dagen i Tianjin det kända promenadstråket Gu wen hua jie (= Ancient culture street) med diverse småbutiker fullloadade med kinesiska traditionella grejjer, allt från godis och te till kalligrafi material (vill haaa), kinesiska lerfigurer och stora skulpturer i jade. Så här års var gatan och butikerna givetvis i röd explosion - nyårsafton är snart här och ett av huvudsyftena för dagen var att shoppa nyårspynt. Och detta nyårspynt! O M G.
Det kinesiska nyårsfirandet är verkligen stort, värre än vårt julfirande skulle jag vilja påstå men mitt omdömme kanske inte är det bästa som nog egentligen baserar sig på befolkningsmängden som på denna sidan jordklotet är betydligt mer aktiv och.. större. Men overkill, ja! Det var hysteri på Wal-Mart.

Visste du att kineser har en helt egen bild på fri konkurrens? I Sverige fokuserar man som butiksägare på att vara så unik som möjligt, placera sig så strategiskt som möjligt och med minsta möjliga "direktkonkurrens" som möjligt, d v s finns det redan 7 skobutiker i "city" så antingen A: letar man efter lämpligare ställe att placera sig eller B: ser man till att ha ett så unikt sortiment som möjligt och så bra priser som möjligt. I Kina gör man inte riktigt på samma sätt, här ligger specialistaffärerna vägg i vägg med i stort sätt samma utbud i varenda än, hela gatan ner. Man kan ju hoppas att man åtminstone konkurerrar med priserna!
När jag frågar Cong varför man gör på detta sätt tänker han en stund och förklarar sen att kunderna vet vart dom ska gå när dom vill köpa något specifikt (!). Jag frågar vidare hur "konkurrenterna" kan känna till varandras utbud och leverantörer så exakt och sen komma undan med samma utbud, svaret blir "dom kollar varann". Nice, non stop spionage. Kul att ha Sko-Janssons pöjk komma på spionrunda med block och penna varje fredag, not! - En sak är säker, jag ska inte ge mig in i skobranschen.
Förutom dessa underbara malls och småbutiker med västerländska koncept som växer upp som flugsvampar här borta så är det på detta sätt man driver business på kinesiskt vis, uppenbarligen funkar det men trött blir jag efter 1000-tals identiska röda lantärnor och väggdekorationer upprepandes i butik efter butik.. "Which do you like?" hm.. den röda?

En fullproppad stad i ett konstant växande, småbutiker, malls, fabriker, 20-30våningshöghuskvarter MEN ändå med en mysig hemstadskänsla över det hela, fiskarsamhälle-anda trots frånvaron av vatten? Jag gillar verkligen Tianjin men vem är förvånad?
Tianjin är min kinesiska familjs hemstad och också min framtida kinesiska hemstad! Familjen flyttar tillbaka dit i Juni.
Wow.. Min kinesiska hemstad..



bilder:

image23
image24



svensk + kines = sant

HOST HOST HARKEL.

Vill bara dela en hälsning från mig och Cong till familj och vänner.. Idag, den 2:a februari förlovade vi oss här i Langfang efter en del "hysch pysch" veckor tillbaka, (nej mamma, inte på nyårsafton!). Sophia Söderström är påväg att bli Wang So Fei.

Hoppas "allmänheten" nu förstår att detta varken är ett skämt eller en liten urflipp från min sida, som säkerligen många hittills trott.. I love my Cong och är så glad!

Mycket finns att säga men jag lämnar det till mina närmaste. Närapå inget i min och Congs relation är vad man kallar "normalt" eller vad man förväntar sig när man hör lovestories från där jag kommer, bara sättet vi träffades och hur vi kunnat hålla ihop trots diverse motsägesefulla faktorer är utöver det "normala" och ett mirakel i sig som vittnar om mening.. Förhålladen med kulturkrockar är inget jag rekomenderar någon men för oss är detta verkligen perfekt, wow vad underbart annorlunda och utmanade livet kan bli när man är uppmärksam och villig att förändras!
   Givetvis var förlovningsdagen utöver det "normala" också. Kineser förlovar sig inte på samma sätt som vi i väst och jag och Cong har diskuterat denna dag ett bra tag nu men vad hjälper planering när 2 spontana galningar och ren abnormalitet är ihopmixat? Förutom att Congs ring var i fel storlek när den kom och väntan på den nya f o r t f a r a n d e är ett faktum så cuttade jag sönder fingret så att blodet droppade runt lunchtid i mitt försök som Cong-frisör. "Det var en skarp sax det där" var det enda som snurrade runt i mitt huvud när familjen yrslade runt efter plåster och bandage "no, I don't need to go to the hospital, it's just a clean cut.", "yes I should be more careful." Långfingret på vänster hand, det var nära!
Men jag fortsatte att klippa med fingret mumifierat, rätt nöjda blev vi men oj, kineshår är verkligen FÖR lättklippt! Följande timme bestod sen i att städa undan miljontals svarta hår utan dammsugare då familjen inte äger någon  - interesting, jag rekomenderar sysslan för var borskämd svensk!
    Senare bjöds det på en fin försenad lunch/tidig middag med b l a anka och stekt sjögurka (!), vi som hade proppat i oss cakes timmen innan på förmaning! Hao Li välkomnade mig in i familjen och Lao Wang (= "gamle Wang" som Congs mamma kallar sin man) instämde med munnen full av ankben. Gosh mina svärföräldrar är verkligen ljuvliga på sina egna små sätt..
   Efter maten mådde vi båda smått illa vilket för Congs fall höll i sig när vi på kvällen promenerade iväg till det myscafé vi brukar gå till när vi vill ha privacy (dom har aldrig några kunder). "I think I'll pjuke" klingade romantiskt i mina öron, men vi åt glass och frukt som vi skalade sönder på hela bordet och cozykänslan var faktum trots en heludda dag bakom oss. Väl hemma deckade Cong och jag satte mig och funderade.
Gud, vad prestigelöst.
Helt underbart avslappnat!
Annorlunda!
Udda!
.. Precis som jag är och känner mig. Inte kan man förvänta sig nått annat av Sophia?


"Men är det inte liiiite väl tidigt att förlova sig efter 1,5 månad?"
- Hm.. 6 månader med tanke på när vi blev ihop via MSN.. 1,5 år har vi känt varann via internet. Tidigt, möjligt, men det känns så rätt!
I vilket fall så slutade dagen med en nöjd svensk och en nöjd snarkande kines.


KrAm på er från Cong och So fei!



bild:
image27

time to stop eating

Gissa om folk kan bli botade från sina "ätstörningar" i Kina! Eller få nya. Inte för att jag har haft seriösa problem med mat men de senaste 2 åren har jag inte haft större matlust hemma i Svedala och mått illa efter 60% av alla måltider - räddaren: Rennie eller mindre/färre måltider. Tyvärr eller lyckligtvis har jag fått svärföräldrar som lagar restaurangmat i stort sett varje dag, visserligen mådde jag illa 2 veckor in på min vistelse här men efter lite kinesisk medicin så fick jag aptiten tillbaka, big time, gripande häxkonster! Ska aldrig ta de där grejjerna igen, gripande för mycket god mat i Kina, och det börjar märkas!
   Till min tröst börjar en bekant illamåendekänsla efter för mycket mat så smått komma tillbaka (amen). Det är farligt det här med mat, men det hjälper inte alla gånger som förra veckan när det bjöds på Huo Jyo (ett sätt att laga snabbmat på som mongolerna uppfann när dom låg i stridsfält för 100-tals år sedan), man skär kött och annat i mindre bitar och kokar "live" på matbordet i en stor kastrull, ungefär som fondue men så mycket roligare och godare!
I vår Huo Jyo slängdes det ner (förutom smakessansen med diverse mumsiga kryddor och nyttigheter) allt från svamp och nudlar till tofu, fiskbullar, biffkött och någon slags blodpudding som smakade.. blod. Åt gjorde jag (förutom blodpuddingen) samtidigt som jag svettades som en gnu, vanligtvis äts Huo Jyo endast på vintern då måltiden håller än varm och go i kylan, men inne har vi det verkligen inte för kallt! Gripande fel på golvvärmen när man får brännskador om man går barfota huh? ..Trots att jag var mätt så satt jag där svettig och fiskade i all oändlighet och kände mig konverterad. "Är jag kines nu?" tänkte jag. I allafall min aptit..

Min stora passion hittills (i kombination med för god mat och för lite motion) är farlig: cakes. I alla dess former, innehåll och smaker kommer dom och överallt, cakes. Billigt som Jenka är det också, i allafall på den ljuva tiden när dom kostade 50 öre/st. Grr.. Gripande nation med så gripande goda grejjer, hur ska detta sluta?
"Here doggie, doggie..wanna take some walks?" Syftar på den understimulerade (!) hanhund som springer lös dagarna i ända här på gården och raggar, gosh vad jag saknar min vovve och dessa hälsosamma upp-och-ner-för-4-våningar-5grr-per-dag-prommisarna. Time to stop eating tror jag.



bild:
image22

bröd för blondiner

Har börjat med lite mer västerländsk frukost då familjen äter vid olika tider vilket innebär massa extra tid framför spisen om jag vill ha något kinesiskt och för att jag ärligt talat inte riktig kunnat anpassa mig till kinesisk frukost. Det finns ju en hel del annat att pröva på från Wal-Mart so why not? Jag har hittat riktigt god yoghurt och vitt bröd (till min förtvivlan) finns alltid tillgängligt hemma då Cong brukar äta toastbröd varvat med kinesiskt bröd om han är tillräckligt hungrig eller det inte finns nog med annat.
   Vitt bröd är farligt men åh så lätt det slinker ner.. skiva efter skiva, toastbröden här är enormt luftiga - gripande luftkalorier! Är det något jag saknar nu så är det våra svenska, underbara, fiberrika x antal brödsorter och THE Arla hushållsost! Här i Kina hittar man bara amerikanska varianter på bröd och ost bortsett från de olika former av kinesiskt bröd och weirda pålägg som finns, men fibrer är att leta efter generellt.
..Så vad serverades jag här om morgonen om inte vitt toastbröd? Men denna gång från "Bimbo"! Fick ett skrattanfall och var tvungen att förklara för Cong, "Ah my parents know you very well" sa han och flinade. - Sen när var jag bimbo? SERIÖST? Men han missförstod min förklaring, förhoppningsvis.. *HOST*
   Kineserna är verkligen roliga i sitt användande av engelska ibland, vad sägs om "Happy Birstday"? Men Bimbo slår allt hitills. Bimbotoast någon?



bild:

image21

RSS 2.0