ensam i världens centrum
"BAO BEI SHEN RI KUAI LE, BAO BEI SHEN RI KUAI LEEEEE.."
Idag fyller älskling år. 30 hela år! Och här sitter jag på mitt tillfälliga rum mils och åter mils avstånd från världens centrum där Cong befinner sig. I världens centrum.. Ensam. Congs familj firar inte födelsedagar, kommer inte ens ihåg varandras födelsedagar, men det betyder inte att man automatiskt inte vill bli firad. "Kineser lägger inte vikt vid detaljer" menar Cong och jag förstår, men en födelsedag är knappast en detalj!
Jag passade på att fira Cong helgen innan han åkte tillbaka till Kina, då köpte jag den dyraste present jag någonsin gjort, också en symbolisk gåva, bara för att visa honom hur mycket jag älskar honom. Han grät nästan när han öppnade den, Sophia grät definitivt. Varför ska man inte fira Congs födelsedag? Varför ska han få sitta på sitt rum helt själv på sin födelsedag? Congs födelsedag är ju den viktigaste dagen som finns! Iallafall för mig. Vad skulle jag göra om inte Cong fick födas på den här dagen för 30 år sedan? Hur skulle allt vara då?
Jag och familjen skickade lite "extrapaket" för någon vecka sedan, i år kom dom i allafall fram i tid! Visst blev han mycket glad men vad är egentligen en massa paket när man helst bara vill vara bland människor som bryr sig?
Detaljer!? Nä sån kines ska jag aldrig bli! Inte ett år till som detta! Nästa år ska jag minsann fira honom! Aldrig mera ensam i världens centrum!
HAPPY BIRTHDAY BABY! I LOVE YOU VERY MUCHAA!
Idag fyller älskling år. 30 hela år! Och här sitter jag på mitt tillfälliga rum mils och åter mils avstånd från världens centrum där Cong befinner sig. I världens centrum.. Ensam. Congs familj firar inte födelsedagar, kommer inte ens ihåg varandras födelsedagar, men det betyder inte att man automatiskt inte vill bli firad. "Kineser lägger inte vikt vid detaljer" menar Cong och jag förstår, men en födelsedag är knappast en detalj!
Jag passade på att fira Cong helgen innan han åkte tillbaka till Kina, då köpte jag den dyraste present jag någonsin gjort, också en symbolisk gåva, bara för att visa honom hur mycket jag älskar honom. Han grät nästan när han öppnade den, Sophia grät definitivt. Varför ska man inte fira Congs födelsedag? Varför ska han få sitta på sitt rum helt själv på sin födelsedag? Congs födelsedag är ju den viktigaste dagen som finns! Iallafall för mig. Vad skulle jag göra om inte Cong fick födas på den här dagen för 30 år sedan? Hur skulle allt vara då?
Jag och familjen skickade lite "extrapaket" för någon vecka sedan, i år kom dom i allafall fram i tid! Visst blev han mycket glad men vad är egentligen en massa paket när man helst bara vill vara bland människor som bryr sig?
Detaljer!? Nä sån kines ska jag aldrig bli! Inte ett år till som detta! Nästa år ska jag minsann fira honom! Aldrig mera ensam i världens centrum!
HAPPY BIRTHDAY BABY! I LOVE YOU VERY MUCHAA!
10:01 kinesisk tid, --:-- svensk tid
Nu är klockan 10:01 i Tianjin. Cong är vaken men går inte online förns på kvällen. Jag borde sova för länge sedan men kan inte!
Det känns som om tiden står still i Sverige. Samtidigt ser jag årstider skifta, sekunder, minuter och timmar försvinna in i intet. Jag har inget eget boende längre utan bor hos familjen på landet, när Cong väl kommer hem har vi inte ens något hem! Jag är trött på att göra mitt och han göra sitt så många mil ifrån varandra! Jag orkar inte ens göra de mest simpla saker för att komma vidare. Små glädjeämnen i vardagen får mig att kämpa i mina vardagliga cykler men oftast ser jag mig själv apatiskt sitta med tiddödare, kinesiska draman och filmer. Nu vill jag leva med Cong! Nu vill jag vara vuxen! Nu vill jag fortsätta mitt liv! Och kinesiskan. Kinesiskan har börjat haunta mig igen. Ibland känns det som om jag sitter i en juicepress, inte förns jag är klar med det jag gör nu så kan jag börja med kinesiskan.
I onsdags var Cong på intervju på svenska ambassaden i Beijing för sitt uppehållstillstånd. De frågade honom om allt man kan tänka sig, från syftet till hans ansökan om uppehållstillståndet till vad JAG har för favoritdryck (!) vidare namnen på ALLA mina syskon (har många) OCH deras barn (!!)! Älskling påstår att han inte var nervös och jag får väl tro på honom,
själv skulle jag gråta snor om jag fick liknande frågor. Jag har så lätt för att rodna och bli torr i halsen när jag är nervös vilket i en sådan situation inte bara är "sött" eller "komiskt" för åskådaren utan faktiskt livsfarligt! Det dom vill garantera sig om är att jag och Cong inte är fraud. Jag är faktiskt jätte nervös för att jag ska göra bort mig eller säga fel. Speciellt när det frågar om hans födelsedag. Svärfar gjorde nämligen en kinesisk fuling när Cong va liten.
Jing Ming ville ha in Cong i simlaget som pojk men då han är född i slutet av november skulle han troligtvis få tävla mot ungar som majoriteten var betydligt äldre än honom i samma årskull. Chanserna för simkarriär (enligt svärfar) såg därmet gråa ut och han fick en idé. Cong är född i november 78 men hans kinesiska id säger januari 79.
*skrIIIk!* Om jag får hjärnsläpp är det kört! Kan se det framför mig.. Frågetecknet i intervjuarens ögon, mitt fejs going tomato, vidare min hackande förklaring som bara gör saken värre med vart ord jag lägger till.. Varpå hela ärendet fördröjs om inte i värsta fall stoppas helt! GUD HJÄLP!
..Om ni visste hur mycket fusk av denna karaktär som pågått i Kina.. Ändå kan man inte annat än att älska landet och dess folk! Vet inte ur länge det dröjer men snart kallas jag på intervju här hemma.
Vi har börjat prata om att jag kanske ska komma över 10-14 dar innan han kommer hem till Sverige. Vi behöver fixa lite grejjer också b l a min bröllopsklänning som ska vara i kinesisk design och så skulle det vara kanon med mina kilo baggage utöver Congs för att få med sig allt plus lite till. Men också.. Jag saknar Cong så att det gör ont! Och Kina! Gud vad jag saknar Cong och Kina! Gud vad jag bara vill bort, bara för ett tag, en stund! De säger att jag helst inte ska lämna landet i proceduren med uppehållstillståndet och det kan dröja ytterligre 4 mån i värsta fall med beslutet! Jag dör! Jag fattar inte hur jag ska orka vänta!
Älskling fyller år om 7 dagar, jag kan inte ens vara där och fira honom!
Det känns som om tiden står still i Sverige. Samtidigt ser jag årstider skifta, sekunder, minuter och timmar försvinna in i intet. Jag har inget eget boende längre utan bor hos familjen på landet, när Cong väl kommer hem har vi inte ens något hem! Jag är trött på att göra mitt och han göra sitt så många mil ifrån varandra! Jag orkar inte ens göra de mest simpla saker för att komma vidare. Små glädjeämnen i vardagen får mig att kämpa i mina vardagliga cykler men oftast ser jag mig själv apatiskt sitta med tiddödare, kinesiska draman och filmer. Nu vill jag leva med Cong! Nu vill jag vara vuxen! Nu vill jag fortsätta mitt liv! Och kinesiskan. Kinesiskan har börjat haunta mig igen. Ibland känns det som om jag sitter i en juicepress, inte förns jag är klar med det jag gör nu så kan jag börja med kinesiskan.
I onsdags var Cong på intervju på svenska ambassaden i Beijing för sitt uppehållstillstånd. De frågade honom om allt man kan tänka sig, från syftet till hans ansökan om uppehållstillståndet till vad JAG har för favoritdryck (!) vidare namnen på ALLA mina syskon (har många) OCH deras barn (!!)! Älskling påstår att han inte var nervös och jag får väl tro på honom,
själv skulle jag gråta snor om jag fick liknande frågor. Jag har så lätt för att rodna och bli torr i halsen när jag är nervös vilket i en sådan situation inte bara är "sött" eller "komiskt" för åskådaren utan faktiskt livsfarligt! Det dom vill garantera sig om är att jag och Cong inte är fraud. Jag är faktiskt jätte nervös för att jag ska göra bort mig eller säga fel. Speciellt när det frågar om hans födelsedag. Svärfar gjorde nämligen en kinesisk fuling när Cong va liten.
Jing Ming ville ha in Cong i simlaget som pojk men då han är född i slutet av november skulle han troligtvis få tävla mot ungar som majoriteten var betydligt äldre än honom i samma årskull. Chanserna för simkarriär (enligt svärfar) såg därmet gråa ut och han fick en idé. Cong är född i november 78 men hans kinesiska id säger januari 79.
*skrIIIk!* Om jag får hjärnsläpp är det kört! Kan se det framför mig.. Frågetecknet i intervjuarens ögon, mitt fejs going tomato, vidare min hackande förklaring som bara gör saken värre med vart ord jag lägger till.. Varpå hela ärendet fördröjs om inte i värsta fall stoppas helt! GUD HJÄLP!
..Om ni visste hur mycket fusk av denna karaktär som pågått i Kina.. Ändå kan man inte annat än att älska landet och dess folk! Vet inte ur länge det dröjer men snart kallas jag på intervju här hemma.
Vi har börjat prata om att jag kanske ska komma över 10-14 dar innan han kommer hem till Sverige. Vi behöver fixa lite grejjer också b l a min bröllopsklänning som ska vara i kinesisk design och så skulle det vara kanon med mina kilo baggage utöver Congs för att få med sig allt plus lite till. Men också.. Jag saknar Cong så att det gör ont! Och Kina! Gud vad jag saknar Cong och Kina! Gud vad jag bara vill bort, bara för ett tag, en stund! De säger att jag helst inte ska lämna landet i proceduren med uppehållstillståndet och det kan dröja ytterligre 4 mån i värsta fall med beslutet! Jag dör! Jag fattar inte hur jag ska orka vänta!
Älskling fyller år om 7 dagar, jag kan inte ens vara där och fira honom!
