Visst är det svårt att komma in i en helt ny kultur med en helt annan världsuppfattning, andra normer och tonvis av oskrivna regler man ska lära sig och följa. Att som foreigner, utlänning, komma in i en kinesisk familj och försöka hitta sin plats är givetvis inte att surfa på ett bananskal. I Sverige och i väst är vi rätt så hälsomedvetna, vi möter dagligen forskarupptäckter och olika hälsokurer genom media. Här i Kina får man givetvis också del av västerländsk vetenskap men här lever också det gamla kvar. Både skrivna och oskrivna regler och vanor som sträcker sig över flertalet generationer sitter djupt, mycket är urgammal kinesisk vetenskap med mycket skicklig forskarteknink i grunden, men annat är enbart "fix idéer" eller rent ut sagt skrock! Som idag..
   I en kinesisk familj så står kvinnan i hushållet för matlagningen, möjligtvis hjälps mannen åt men hon står ändå som "överhuvud" för köket, sen jag kom hit har Congs mamma lagat olika slags rätter varenda dag och nyfiken som jag är provar jag allt. Kinesisk mat är underbar!
   Frukost är för oss västerlänningar något heligt, de flesta av oss vill ha en bra start på dagen vi äter fil med musli, kanske en fiberrik macka med ost och skinka och ett glas juice och vi känner oss "fräscha" och nöjda och vet att vi fått i oss bra mat. Själv gillar jag variation, en morgon kanske jag vill ha gröt med äppelmos eller yoghurt och en macka, en annan morgon bara ett glas juice eller en frukt.
I Kina ser det annorlunda ut, medan pojkvännen med pinnar gluffar i sig diverse olika bröd med tjocka bitar korv som pålägg eller "cakes" (olika kinesiska bakelser) så sitter jag med en tallrik kinesisk risgröt och längtar efter frukt och fibrer. Gröten är rätt god och känns hälsosam, efter diverse "provsmaknings mornar" med allt från nudelsoppa till majsbröd och cakes så känns denna variant bäst för mig, men idag var jag lite upprorisk. Jag åt en banan.
Oj, oj oj vilket ståhej "banan?! till frukost?!", hela familjen var tvungen att se och jag fick förklarat för mig att kineser inte äter frukt till frukost. Jag berättade hur vår frukost kultur ser ut (som innehåller en hel del frukt) och att jag har svårt för att äta sötsaker på mornarna. Cong såg bekymrat på mig och jag kände mig skurkaktig.
   Hur kinesisk jag än kommer bli i mitt sätt att agera och utrycka mig så kommer jag alltid vara en foreigner. Jag behöver bara gå ut på gatan och varenda en vänder på huvudet för att jag har ljusare hår och blåa ögon. Läror, vanor och tankar sitter djupt, hur mycket jag än älskar Kina och kinesisk mat så tycker jag inte om att äta sötsaker på mornarna. Förlåt.